Vi – Sverige, EU och Nato – befinner oss i en långvarig, långtgående konfrontation med Ryssland. Vår uppgift är ofrånkomlig: vi ska motverka Rysslands förmåga att göra oss skada, inte minst genom att stödja Ukraina. Vi ska ha våra nationella säkerhetsintressen, våra demokratiska värderingar, folkrätten och vår tro på ett fritt och starkt Ukraina som ledstjärnor.
Herr/fru talman!
Sverige står inför en svår säkerhetspolitisk tid.
Och vi ska knyta ännu närmare band med våra allierade och partner i Norden och Baltikum, i EU, i Nato och globalt.
Omvärldens solidaritet efter förra veckans fruktansvärda masskjutning i Örebro visar att Sverige aldrig står ensamt.
***
Herr/fru talman!
Stödet till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska uppgift.
Sverige har ökat stödet till Ukraina för varje år som kriget har pågått. Sveriges totala stöd sedan den fullskaliga invasionen inleddes uppgår till cirka 70 miljarder kronor.
På slagfälten i Ukraina avgörs om framtidens Europa ska bestå av suveräna stater. Rysslands mål är att framtvinga en intressesfär med vasaller och satelliter – också vid Östersjön.
För Sverige är stödet till Ukraina en moralisk plikt och en oumbärlig investering i Europas och därmed vår egen säkerhet, självständighet och framtid.
Det är upp till Ukraina om och i så fall när förhandlingar ska inledas. Vårt entydiga fokus är att göra Ukrainas position starkare.
Trycket på Rysslands krigsekonomi ska öka. Europas försvarsförmåga ska stärkas. Och vårt militära stöd till Ukraina ska förstärkas. Därför har regeringen nyligen presenterat ett artonde militärt stödpaket – det hittills största.
Endast en fred som Ukraina når genom styrka kan bli hållbar. En fred framförhandlad från en svag position skulle bara uppmuntra fortsatt rysk aggression.
Sverige fortsätter stödja Ukraina så länge det behövs – politiskt, humanitärt, militärt och ekonomiskt.
***
Herr/fru talman!
Tillsammans med våra allierade och partner ska vi motverka Ryssland ur en styrkeposition.
Motverkanspolitikens grundval är att Natos artikel 5 är politiskt och militärt trovärdig.
Vår geografi och våra förmågor ger Sverige möjlighet att som allierad stärka avskräckningen i hela norra Europa. Vi bejakar fullt ut det ansvar som det medför. Det gagnar Sverige, våra grannar och hela alliansen.
Svenska soldater är nu del av Natos framskjutna närvaro i Lettland. Sverige bidrar med närvaro och övervakning av det euroatlantiska området också i luften och till havs. Vi axlar vårt regionala ansvar i rollen som ramnation för Natos framskjutna närvaro i Finland.
Inom ramen för EU och Nato stärker vi vår motståndskraft mot hybridangrepp – antagonistiska aktiviteter som syftar till att destabilisera våra samhällen. Som cyberattacker, desinformation och sabotage mot kritisk infrastruktur.
Natos förstärkta aktiviteter efter den senaste tidens skador på undervattenskablar i Östersjöregionen visar alliansens sammanhållning, snabbhet och styrka. Sverige ger ett kraftfullt bidrag till Natos operation Baltic Sentry med upp till tre örlogsfartyg och ett radarspaningsflygplan.
Sverige är pådrivande i EU:s arbete med att ta fram en särskild strategi för att bemöta Rysslands hybridverksamhet. Vi verkar också för att Nato ska stärka avskräckningen mot hybridangrepp.
Den nationella säkerhetsstrategin slår fast att den inre och yttre säkerheten hör ihop. Regeringen ska fortsatt arbeta internationellt mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. Det är även nödvändigt att intensifiera våra bilaterala samarbeten, så att kriminella utomlands som orkestrerar brottslighet i Sverige ska kunna utlämnas och lagföras.
Mer behöver också göras i partnerskap med tredjeländer för att minska den irreguljära migrationen och öka återvändandet.
***
Herr/fru talman!
Sverige ska fortsatt bygga säkerhet tillsammans med andra, framför allt som medlem i Nato och EU.
Sverige för en solidarisk allianspolitik som syftar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde, liksom i hela det euroatlantiska området. Vi ska upprätthålla en stark försvarsförmåga för att bidra till det nationella och det kollektiva försvaret. Sverige ska ta sitt ansvar för en rättvis bördefördelning inom Nato.
Den transatlantiska länken är avgörande för svensk och europeisk säkerhet. Den får aldrig tas för given. Europeiska Natoländer behöver ta ett större ansvar för Europas försvar och säkerhet. Det gäller även stödet till Ukraina.
Sveriges och USA:s bilaterala relationer är mycket goda och stärks genom att vi är allierade i Nato. USA är en partner av särskild vikt för Sverige och för Europa – handelsmässigt, säkerhetsmässigt och politiskt.
Samarbetet med strategiska allierade, som våra nordiska och baltiska grannländer, USA och Storbritannien, är särskilt betydelsefullt för Sveriges säkerhet. Vi utvecklar våra strategiska partnerskap inom EU med Polen, Tyskland och Frankrike.
Med Sverige som Natomedlem kan Östersjöregionen, Nordatlanten och Arktis vävas samman. Sverige har fått större ansvar och anledning att engagera sig i arktiska frågor och utveckla vår politik för nordområdena.
Under 2024 var Sverige ordförande i Nordiska ministerrådet samt de informella nordiska och nordisk-baltiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetena N5 och NB8. Det stärkte samarbetet med våra nordiska och baltiska grannar.
Det säkerhetspolitiska samarbetet i vårt närområde bör fördjupas ytterligare.
Tillsammans med Finland har Sverige tagit initiativ till att nyttja Östersjöstaternas råd, CBSS, för säkerhetspolitisk dialog. Den förre estniske presidenten Toomas Ilves och den förre litauiske utrikesministern Gabrielius Landsbergis kommer presentera en rapport inför ministermötet i maj. Vi vill se CBSS som ett regionalt säkerhetspolitiskt format som inkluderar även Polen och Tyskland.
I denna osäkra tid är en sak säker: i vår region står vi tillsammans, och vi står starka.
***
Herr/fru talman!
I år uppmärksammar vi att det är 30 år sedan Sverige gick med i EU.
EU är en värdegemenskap och Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. Ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor.
Våra prioriteringar i EU-arbetet är tydliga. Det handlar om vår tids och vår kontinents stora, gränsöverskridande frågor: kriget, kriminaliteten, klimatet och konkurrenskraften. Det handlar om vårt välstånd och vår säkerhet.
EU är avgörande för att säkra ett långsiktigt och kraftfullt stöd till Ukraina och för att motverka Ryssland. Unionen spelar en allt viktigare roll för att stärka försvarsindustrin, den militära rörligheten och den civila beredskapen i Europa.
EU är centralt för att få till stånd effektiva sanktioner.
Sverige har drivit på för sanktioner mot den ryska skuggflottan, mot rysk flytande naturgas och för att ge avkastningen från frysta ryska tillgångar till Ukraina.
Sverige har också bidragit till att upprätta en ny sanktionsregim mot det politiska förtrycket i Ryssland och till sanktionslistningar mot Belarus med anledning av repressionen i landet. Regeringen stöder det belarusiska folket på vägen mot ett fritt och demokratiskt Belarus som är en del av den europeiska familjen.
Sanktioner kräver ett effektivt genomförande. Regeringen arbetar löpande med att stärka det nationella arbetet och kommer under våren att lämna en proposition till riksdagen med förslag till en ny lag om internationella sanktioner, som utvidgar det straffbara området och skärper straffen för sanktionsbrott.
EU:s fortsatta utvidgning och samarbete med partner i vårt närområde har stor säkerhetspolitisk och ekonomisk betydelse.
EU:s utvidgning är en geostrategisk investering i fred, demokrati, säkerhet, stabilitet och välstånd. Det ligger i vårt intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig unionen.
Regeringen driver på för ytterligare steg mot EU-medlemskap för Ukraina och Moldavien, som båda har gjort imponerande reformframsteg. Samtidigt är det viktigt att framsteg också sker i kandidatländerna på Västra Balkan.
Sveriges stöd till kandidatländerna är stort, men inte kravlöst. Kandidatländernas reformtakt är avgörande.
Den georgiska regeringens handlingar strider mot de värden och principer som EU bygger på. Parlamentsvalet i oktober präglades av ojämlika villkor, stark polarisering, påtryckningar och hot mot väljare. Våldet mot fredliga demonstranter är oacceptabelt, och Sverige vill se sanktioner mot de som är ansvariga. Vi måste samtidigt fortsätta stödja de demokratiska och europeiskt sinnade krafterna i Georgien.
Sverige har en viktig och nära relation med Storbritannien, inte minst på det säkerhetspolitiska området. Vi är pådrivande för att stärka samarbetet även på EU-nivå, och välkomnar toppmötet mellan Storbritannien och EU som äger rum i maj.
***
Herr/fru talman!
