Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är med sin stora medlemskrets och sitt breda säkerhetsbegrepp ett viktigt instrument för att skapa förutsättningar för långsiktig säkerhet i Europa. Organisationen har sina rötter i det forum som i början av 1970-talet bildades för dialog mellan öst och väst, kallat ESK (Europeiska säkerhetskonferensen). ESK fick 1993 ställning som regional organisation i FN enligt FN-stadgans kapitel VIII. 1995 bytte ESK namn till OSSE och fick sitt säte i Wien.
OSSE:s verksamhet tar sin utgångspunkt i ett brett säkerhetsbegrepp som omfattar militärpolitiska aspekter, demokrati och mänskliga rättigheter samt ekonomi och miljö. Exempelvis handlar det om att övervaka och främja respekten för mänskliga rättigheter i samtliga medlemsländer, valobservation, konfliktförebyggande, medling och förtroendeskapande åtgärder inom det militärpolitiska området.
I OSSE deltar alla Europas länder liksom Kanada, USA och de centralasiatiska staterna, sammanlagt 57 länder. Den nyaste medlemmen är Mongoliet, som upptogs som anslöt sig till organisationen 2012.
Toppmöten, då de deltagande ländernas stats- eller regeringschefer samlas, är OSSE:s högsta beslutande organ. Det senaste toppmötet ägde rum år 2010 i Astana. Mellan toppmötena, samlas i stället deltagarstaternas utrikesministrar för ministerrådsmöte i december varje år. 2023 hölls ministerrådsmötet i Skopje i Nordmakedonien. Nästa möte planeras att äga rum i Valetta på Malta 2024. Beslutsfattande inom OSSE bygger på principen om konsensus.
Det löpande arbetet sköts av Permanenta rådet i Wien, som vanligtvis sammankallas en gång i veckan. I Permanenta rådet representeras de deltagande staterna av sina OSSE-ambassadörer/ständiga representanter. Under Permanenta rådet lyder fyra kommittéer, en för respektive dimension av det breda säkerhetsbegreppet samt en kommitté för budget- och managementfrågor och olika arbetsgrupper. Dessa förbereder olika beslut som fattas av Permanenta rådet, deltagarländernas utrikesministrar eller stats- och regeringscheferna.
Ordförandeskapet i OSSE skiftar årligen mellan de deltagande länderna.
Sverige var senast ordförande för OSSE 2021. Läs Regeringens skrivelse om Sveriges ordförandeskap i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under 2021.
2023 är Nordmakedonien ordförande i organisationen. Malta tar över som ordförandeland 2024.
OSSE:s strukturer finns på flera olika platser i regionen. Sekretariatet, som leds av Generalsekreteraren, samt Mediefrihetsrepresentanten (RFoM) är baserade i Wien. Högkommissarien för Nationella Minoriteter (HCNM) har sitt säte i Haag och Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) ligger i Warszawa. Härtill finns tolv fältkontor eller missioner på Västra Balkan, i Östeuropa och i Centralasien. OSSE:s parlamentariska församling har sitt säte i Köpenhamn.
Svenska profilfrågor i OSSE
Den ryska aggressionen mot Ukraina kommer fortsatt att dominera OSSE:s dagordning under överskådlig framtid. Sverige värnar upprätthållandet av den regelbaserade europeiska säkerhetsordningen som den uttrycks genom OSSE:s grundvalar (Helsingforsslutakten (1975), Parisstadgan (1990) m.fl . dokument. OSSE spelar således en central normativ roll i hanteringen av konflikten och var fram till den fullskaliga ryska invasionen den 24 februari även det internationella samfundets huvudaktör på marken. I mars 2014 etablerades en civil observatörsmission i Ukraina, OSSE:s Special Monitoring Mission in Ukraine (SMM), med uppgift att observera och rapportera om utvecklingen på marken. Missionen upphörde med sin verksamhet den 31 mars 2022. Sverige var en av de största bidragsgivarna och hade ett trettiotal svenska observatörer på plats.
Den 1 november 2022 lanserade ett antal deltagarstater, inklusive Sverige, ett nytt givarfinansierat stödprogram för Ukraina (SPU). Stödprogrammet tar itu med några av de omedelbara utmaningar för civila som den ryska aggressionen mot Ukraina innebär och stöder långsiktig demokratisk och social resiliens hos ukrainska institutioner och organisationer i det civila samhället.
Andra viktiga prioriteringar för Sverige är att stärka OSSE:s arbete för att stödja deltagarstaterna att efterleva sina åtagande demokrati och mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. Särskilt fokus läggs på OSSE:s roll för valobservation och på grundläggande fri- och rättigheter inklusive yttrande- och mediefrihet. Tillsammans med andra EU-medlemsstater arbetar Sverige aktivt för att se till att dessa frågor förblir högt upp på OSSE:s dagordning. I rollen som EU:s lokala samordnare för mediefrihetsfrågor inom OSSE bidrar Sverige till att dessa frågor får ett framträdande utrymme i diskussionerna inom organisationen.
OSSE:s tre autonoma institutioner (Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR, Högkommissarien om nationella minoriteter, HCNM, och Medierepresentanten, RFoM utgör viktiga grundpelare för organisationens verksamhet avseende bland annat demokrati och mänskliga rättigheter. Även OSSE:s omfattande fältverksamhet gör betydelsefulla insatser genom att verka för demokratisk utveckling, stärkande av mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i de länder och regioner där de är verksamma. Sverige stödjer aktivt såväl OSSE:s institutioner som fältverksamheten och värnar deras mandat.
Även rustningskontroll, militär transparens och förtroendeskapande åtgärder utgör ett centralt intresse för Sverige i OSSE och i ett bredare utrikes- och säkerhetspolitiskt sammanhang. Sverige är en aktiv medlem av Wiendokumentet 2011 och Fördraget om Observationsflygningar (Open Skies Treaty), där vi har förpliktat oss att bidra till transparens och förtroendeskapande genom rapportering av vår försvarsstruktur och genom att i enlighet med fördragen möjliggöra för övriga fördragsstater att inspektera hur vi lever upp till våra åtaganden. Sverige ges även möjlighet att aktivt inspektera andra länder på samma sätt. Övriga viktiga frågor för svenskt vidkommande är till exempel diskussionen som förs inom ramen för den Strukturerade dialogen, samt arbetet med den så kallade Uppförandekoden (Code of Conduct), som stipulerar etiska regler och minsta gemensamma nämnare för medborgerlig kontroll av medlemsstaternas försvarsmakter.
Sverige är också engagerat för att stärka OSSE:s förmåga att bidra till lösningar av de utdragna konflikterna i regionen. Till exempel ingår Sverige sedan 1992 i den så kallade i Minsk-gruppen som arbetar för en fredlig lösning av konflikten i Nagorno-Karabach tillsammans med ett dussintal andra länder.
Härutöver verkar Sverige för att i konkreta former uppmärksamma jämställdhet som en naturlig och integrerad del i OSSE:s breda säkerhetsbegrepp.
Den svenska medlemsavgiften till OSSE uppgår till ca 48 miljoner kronor. Dessutom bidrar Sverige till ODIHR:s valobservationsmissioner och till OSSE:s projektverksamhet.