Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är med sina 57 deltagarstater världens största regionala säkerhetsorganisation. Organisationen är hemvist åt den europeiska säkerhetsordningen och arbetar för att främja säkerhet, fred och demokrati utifrån ett brett perspektiv. OSSE:s breda säkerhetsbegrepp omfattar åtaganden om respekt för demokrati, mänskliga rättigheter (MR) och rättsstatens principer, liksom militärpolitiska aspekter, jämställdhet samt ekonomi-, miljö- och klimatrelaterade frågor.
Den ryska aggressionen mot Ukraina utgör ett allvarligt brott mot folkrätten, FN-stadgan och OSSE:s grundläggande principer och åtaganden. OSSE har en viktig roll i att stödja Ukraina och bidra till ansvarsutkrävande, och OSSE var fram till den fullskaliga ryska invasionen den 24 februari 2022 även det internationella samfundets huvudaktör på marken.
Finland, som 2025 är ordförande i OSSE, har under året utsett Sverige till ordförande för kommittén för organisationens mänskliga dimension (MR-kommittén). Den mänskliga dimensionen är en hörnsten i OSSE:s breda säkerhetsbegrepp, som kopplar samman frågor om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer med säkerhet mellan och inom stater.
Sveriges arbete fokuserar på att främja och stärka upprätthållandet och respekten för den europiska säkerhetsordningen som bygger på folkrätten och OSSE:s åtaganden och principer. Detta kommer till uttryck i Helsingforsslutakten, Parisstadgan och andra OSSE-dokument.
Sverige agerar aktivt för att stödja Ukraina samt kräva och understödja politiskt ansvarsutkrävande gentemot Ryssland för aggressionen mot Ukraina. I linje med detta har Sverige bland annat aktivt deltagit i aktiveringar av verktyg för MR-övervakning och ansvarsutkrävande i förhållande till Ryssland och Belarus.
Sverige är en tydlig röst till stöd för efterlevnad av OSSE:s långtgående åtaganden avseende MR, demokrati och rättsstatens principer i ett läge där dessa fortsätter att utmanas i flera deltagarstater. Det svenska ordförandeskapet för OSSE:s MR-kommitté är ett uttryck för engagemanget, och möjliggör att belysa särskilt viktiga frågor. I slutet av 2024 deltog Sverige i aktiveringen av ett av OSSE:s MR-verktyg i förhållande till utvecklingen i Georgien.
Sverige värnar om en stark roll för EU i OSSE. Nationellt och genom EU har Sverige aktivt stöttat OSSE-ordförandeskapen i ansatsen att den ryska aggressionen mot Ukraina ska vara en central del av OSSE:s dagordning.
Organisationen har sina rötter i det forum som i början av 1970-talet bildades för dialog mellan öst och väst, kallat ESK (Europeiska säkerhetskonferensen). ESK fick 1993 ställning som regional organisation i FN enligt FN-stadgans kapitel VIII. 1995 bytte ESK namn till OSSE och fick sitt säte i Wien.
OSSE:s verksamhet tar sin utgångspunkt i ett brett säkerhetsbegrepp som omfattar tre dimensioner; demokrati och MR, militärpolitiska aspekter samt ekonomi-, miljö- och klimatfrågor. Exempelvis handlar det om att övervaka och främja respekten för MR i samtliga deltagarstater, genomföra valobservationer, främja jämställdhet och genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, bidra till medling och konfliktförebyggande insatser, samt att genomföra förtroendeskapande åtgärder inom det militärpolitiska området.
I OSSE deltar alla europeiska stater, inklusive Ryssland, samt Kanada, USA, staterna i södra Kaukasien och de centralasiatiska staterna. Den senast tillkomna deltagarstaten är Mongoliet, som anslöt sig till organisationen 2012.
Ordförandeskapet i OSSE leder organisationens politiska arbete och skiftar årligen mellan de deltagande länderna. Sverige var senast ordförande under 2021. Sedan dess har Polen (2022), Nordmakedonien (2023), Malta (2024) och innevarande ordförandeland Finland lett organisationen. Schweiz är utsedd till ordförande 2026. Beslutsfattande inom OSSE bygger på principen om konsensus.
Det löpande arbetet sköts av Permanenta rådet i Wien, som vanligtvis sammankallas en gång i veckan. I Permanenta rådet representeras deltagarstaterna av sina OSSE-ambassadörer. En viktig del av arbetet bland deltagarstaterna bedrivs också i fyra kommittéer, en för respektive dimension av det breda säkerhetsbegreppet samt en kommitté för budget- och managementfrågor, jämte olika arbetsgrupper.
Toppmöten, då deltagarländernas stats- eller regeringschefer samlas, är OSSE:s högsta beslutande organ. Det senaste toppmötet ägde rum år 2010 i Astana. Mellan toppmötena samlas deltagarstaternas utrikesministrar för ministerrådsmöte i december varje år. 2024 hölls ministerrådsmötet i Malta.
OSSE:s exekutiva strukturer är geografiskt utspridda. Sekretariatet, som leds av Generalsekreteraren, samt Mediefrihetsrepresentanten (RFoM) är baserade i Wien. Högkommissarien för Nationella Minoriteter (HCNM) har sitt säte i Haag och Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) ligger i Warszawa. Härtill finns tolv fältkontor eller missioner på Västra Balkan, i Östeuropa och i Centralasien. OSSE:s parlamentariska församling har sitt säte i Köpenhamn.
De autonoma institutionerna (ODIHR, HCNM och RFoM) utgör viktiga grundpelare för organisationens verksamhet avseende bland annat demokrati och MR. Även den omfattande fältverksamheten gör betydelsefulla insatser, inte minst genom att verka för demokratisk utveckling, stärkande av MR och rättsstatens principer i de länder och regioner där de är verksamma. Sverige stödjer aktivt såväl OSSE:s institutioner som fältverksamheten och värnar deras mandat.
Militärpolitiska frågor hanteras i Forum för Säkerhetssamarbete. Nära kopplat till detta forum finns olika instrument som rör rustningskontroll och militärt förtroendeskapande. Övriga frågor som hanteras inom den militärpolitiska dimensionen är till exempel diskussionen som förs inom ramen för den Strukturerade dialogen, samt arbetet med den så kallade Uppförandekoden (Code of Conduct), som bl.a. föreskriver etiska regler och minsta gemensamma nämnare för medborgerlig kontroll av deltagarstaternas försvarsmakter. Samtliga Nato-allierade stater ingår i OSSE:s deltagarkrets.
Den svenska medlemsavgiften till OSSE uppgår till ca 48 miljoner kronor årligen. Dessutom bidrar Sverige med sekunderad personal till olika delar av organisationens exekutiva strukturer, till ODIHR:s valobservationsmissioner och till viss projektverksamhet.
