Sveriges engagemang för det Östliga partnerskapet inom EU är stort. Den 26 mars arrangerade Sveriges ambassad i Paris tillsammans med Slovakien och Rumänien en konferens om hur de sex länderna i Östeuropa på olika sätt kan närma sig EU. -Genom att öka samarbetet med våra grannar inom en rad sektorer och stödja ekonomisk utveckling blir vårt europeiska grannskap säkrare, mer stabilt och välmående, säger Sveriges ambassadör för Östliga partnerskapet Anna Westerholm som deltog i konferensen.
Det Östliga partnerskapet kom till 2009 på initiativ av Sverige och Polen. De tog tillsammans initiativet till ett projekt som fördjupar relationerna med sex länder i Östeuropa som idag står utanför EU: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. Partnerskapet är en del i EU:s grannskapspolitik.
Konferensen i Paris, som kom till på initiativ av Sveriges ambassadör Veronika Wand-Danielsson, ägde rum på rumänska ambassaden inför publik och hade syftet att diskutera när det är dags för länderna att integreras på riktigt i EU. I panelen satt representanter för de arrangerande länderna Sverige, Slovakien och Rumänien samt från Frankrike och EU-kommissionen.
- Frågan för seminariet: När är det dags för europeisk och euroatlantisk integration? är spännande, men det var inte rätt fråga, för integrationsprocessen pågår ju, menar Sveriges ambassadör för Östra partnerskapet, Anna Westerholm.
- Vi har på nio år tre associationsavtal med tillhörande frihandelsavtal (Georgien, Moldavien och Ukraina), och två andra omfattande samarbetsavtal (Armenien och Azerbajdzjan). Vi förhandlar just nu om partnerskapsprioriteringar med Vitryssland. Detta är framsteg med ljusets hastighet, i ett EU-byråkratiskt perspektiv, fortsätter hon.
Paneldeltagarna var eniga om mycket, men det finns också olika syn på hur snabb och konkret processen ska vara. Vissa EU-länder ser partnerskapet mer som enskilda projekt, andra lyfter fram långsiktigheten:
- Från Sveriges sida ser vi det som en investering på lång sikt. För detta krävs mod och vilja att hålla en strategisk politisk vision framför oss, säger Anna Westerholm.
Varför är det viktigt med ett partnerskap inom EU?
- Vi - EU och vi medlemsstater – har byggt våra samhällen som rättsstater utifrån grundläggande värderingar om demokrati, mänskliga rättigheter och frihandel. Därför vill vi stödja våra grannländer att genomföra omfattande reformer inom alla de sektorer som partnerskapet omfattar, för att även de ska kunna utvecklas till ekonomiskt välmående, fungerande demokratier.
Vilken är den största utmaningen?
- De är flera. EU måste mäkta med att bibehålla fortsatt tillräckligt engagemang, trots utmaningar såväl internt och externt. En annan är partnerländernas olika ambitionsnivå - tre vill gå fortare fram och önskar på sikt EU-medlemskap. Tre önskar enbart olika grader av samarbete med EU, säger Anna Westerholm.
- Sveriges menar att det är varje lands suveräna rätt att välja vilka utrikespolitiska samarbeten man vill ansluta sig till. Ett partnerskap med EU står inte i motsatts till samarbeten med andra länder. Ändå ser Ryssland alltjämt med misstänksamhet på partnerskapet och EU:s stöd till ländernas reformansträngningar.
Vad händer nu?
- Vi jobbar nu inom partnerskapet med 20 prioriterade målsättningar som ska nås 2020 inom områden så som offentlig förvaltning, handel och ekonomisk utveckling, jämställdhet, energifrågor, miljö och klimat. Genomgående är att vi – EU och partnerländerna gemensamt - ska prioritera det civila samhället, söka mätbara resultat och bli bättre på att kommunicera om partnerskapet. Från svenskt håll handlar det också om att den politiska visionen måste hållas levande.
- Vi jobbar också med jämställdhetsfrågorna där Sverige är mycket engagerat. Just nu ser vi över möjligheterna att även kunna bidra med verktyg för jämställdhetsanalys, något vi hoppas kunna göra, säger Anna Westerholm.
- Sverige ger ett omfattande bilateralt reformstöd till länderna. Det övergripande målet för vårt stöd till regionen är stärkt demokrati, rättvis och hållbar utveckling, samt närmande till EU och dess värdegrunder, säger Anna Westerholm.
Marica Finnsiö
