Sveriges ambassad i Santiago de Chile representerar Sverige i både Chile och Peru.
Den 30 oktober svarade utrikesminister Ann Linde på riksdagsfrågor om utvecklingen i Chile.
Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag avser kalla till mig Chiles ambassadör och avkräva Chiles regering att militären ska vända tillbaka till sina kvarter och att frige alla fredliga demonstranter. Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser ta några initiativ för att säkerställa att demonstranternas grundläggande fri- och rättigheter respekteras i Chile. Mathias Tegnér har frågat mig hur jag ser på våldsanvändningen mot civila, och hur Sverige kan stödja en fredlig utgång. Jag väljer att besvara frågorna samlat.
Jag vill inleda med att säga att jag delar mångas oro över den senaste tidens händelser i Chile. UD följer händelseutvecklingen noggrant och hållit särskild beredskap att bistå svenskar i behov av konsulär hjälp. Ambassaden har regelbundet uppdaterat sin reseinformation under oroligheterna.
Det är oerhört tragiskt med de dödsfall som inträffat i samband med protesterna, samt de många skadade. Som så ofta är fallet är det de mest utsatta och fattiga som drabbats hårdast i spåren av den omfattande plundringen och våldet. Tusentals människor har arresterats. Militärer som patrullerar Santiagos gator under politiska oroligheter är en syn som inte setts i Chile sedan diktaturåren under Augusto Pinochet. Detta väcker naturligtvis obehagliga minnen till liv för många chilenare – inte minst bland de cirka 50 000 svenskar med chilensk bakgrund. Många av dessa svenskar lämnade Chile som politiska flyktingar under militärdiktaturen och fann en fristad i Sverige.
Sveriges regering förväntar sig självklart att de mänskliga rättigheterna respekteras och att anklagelser om kränkningar av dessa utreds noggrant. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har accepterat en inbjudan från president Piñera att skicka observatörer för att undersöka sådana anklagelser. Det är centralt med transparens och oberoende granskningar i syfte att säkerställa en rättvisande bild av situationen.
Sverige och OECD har länge pekat på det generella problemet med stora och ökande inkomstklyftor. De obalanser som finns i bland annat Chile mellan de rikaste och fattigaste är inte hållbara. Samtidigt är det viktigt att Chile hittar en egen väg framåt, som leder till jämnare socioekonomisk fördelning.
Sverige och Chile har mycket goda relationer och starka mellanfolkliga band. Vårt samarbete är både djupt och brett och vi har bilaterala avtal på en rad områden. Sveriges regering står redo att bygga vidare på detta samarbete. Inom ramen för den bilaterala relationen diskuteras regelbundet frågor om demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. UD publicerade 2017 en rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Chile där bland annat frågor om ekonomisk ojämlikhet, segregation och polisbrutalitet togs upp. Som en del i associationsavtalet mellan EU och Chile hålls regelbundna dialoger om demokrati och mänskliga rättigheter.
Det är för tidigt att säga vilka långsiktiga konsekvenser demonstrationerna, inklusive regeringens och militärens svar på dessa, kommer få i Chile. Tydligt är dock att det chilenska samhället skakats om i grunden och att händelserna väckt stor uppmärksamhet i omvärlden. Chile behöver nu finna en väg framåt som adresserar de utmaningar och det missnöje som givit upphov till de omfattande protesterna.
Stockholm den 30 oktober 2019
Ann Linde
Källa: www.riksdagen.se